Recension

Nattbäraren

Titel: Nattbäraren

Författare: Sabaa Tahir

Originalets titel: A Reaper at the Gates (2018)

Serie: An Ember in the Ashes #3

Sidor: 510

Förlag: B. Wahlströms (2019)

Utläst:  /9

Handling

Helene Aquilla gör vad hon kan i sin roll som Törnskata, men kejsaren Marcus blir allt mer oberäknelig. Kommendanten är inte sen med att utnyttja hans instabilitet för att uppnå sina egna mål. Helene tvingas inse att det inte bara är hennes systers liv, kejsarens fru, som hänger på en skör tråd. Alla i Imperiet riskerar att drabbas av hans dödsföraktande nycker.
Laia å andra sidan inser att världens framtida öde inte bara ligger i att förhindra militära konspirationer: hon måste stoppa Nattbäraren. Men hon möter oväntade hot från de hon trott stått på hennes sida.
Elias, som numera går under namnet Själafångaren, inser att löftet han avlagt när han lovat att vandra i landet mellan liv och död kan komma att kosta honom sin mänskliga sida helt och hållet.

Mina tankar

Jag hade glömt rätt så mycket från de tidigare delarna men det gick ändå rätt så snabbt att komma in i boken. Att det är ett högt tempo ända från start hjälper också till. Samtidigt som jag gillar att boken är så fartfylld och att det händer saker hela tiden gör det också att jag känner att man inte får lära känna karaktärerna så väl vilket i sin tur drar ner betyget lite grann.

Det är en intressant värld som Tahir har skapat med både magi, andar och influenser från romerska riket. Men samtidigt tycker jag det saknas lite djup i berättelsen då den är så driven av att saker och ting händer.

Däremot blev den väldigt spännande mot slutet och jag är nyfiken på att se hur denna serie slutar.

Betyg: 3 av 5.

Recension

Clap When You Land

Titel: Clap When You Land

Författare: Elizabeth Acevedo

Originalets titel: –

Serie: 

Sidor: 432

Förlag: HarperTeen (2020)

Utläst:  29/7

Handling

Camino Rios lives for the summers when her father visits her in the Dominican Republic. But this time, on the day when his plane is supposed to land, Camino arrives at the airport to see crowds of crying people…

In New York City, Yahaira Rios is called to the principal’s office, where her mother is waiting to tell her that her father, her hero, has died in a plane crash.

Separated by distance—and Papi’s secrets—the two girls are forced to face a new reality in which their father is dead and their lives are forever altered.

And then, when it seems like they’ve lost everything of their father, they learn of each other

Mina tankar

Jag älskade verkligen Poet X av samma författare och självklart hade jag enormt höga förväntningar på även denna bok.

Det ska sägas att jag inte är speciellt van att läsa böcker på vers, men jag gillar ändå det formatet. Den här gången läser jag det på engelska och jag gillar den här typen av poesi, även om det tog en liten stund att komma in i rytmen och flytet.

Vad jag framförallt fångas av med boken är dels relationen mellan Camino, Yahaira och hur de på olika sätt försöker hantera sin sorg utifrån väldigt olika förutsättningar. Det är nog skildringen av sorg som berör mest. Acevedo har en förmåga att få läsaren att känna det som karaktärerna känner vilket gör läsningen väldigt drabbande.

Clao when you land når inte upp till samma höjder som Poet X men den är fortfarande extremt läsvärd.

Betyg: 4 av 5.
Recension

Den skarpa eggen

Titel: Den skarpa eggen

Författare: Philip Pullman

Originalets titel: The Subtle Knife (1997)

Serie: His Dark Materials #2

Sidor: 311

Förlag: Natur & Kultur (2007)

Utläst:  29/6

Handling

Universums gränser har öppnats och Lyra tar språnget in i en annan värld. Det visar sig vara en skrämmande och hemsökt plats, där själsslukande vålnader drar fram på gatorna och man kan höra det avlägsna bruset av änglars vingar i skyn. Där träffar hon Will, som just fyllt tolv och redan har ett mord på sitt samvete. Lyras och Wills öden tycks på ett underligt sätt sammanlänkade, och tillsammans ger de sig ut för att söka efter ett hemligt och mäktigt föremål som många skulle kunna döda för att få äga.

Mina tankar

Det är alltid lite läskigt att läsa en bokserie som man läst när man var mindre och verkligen älskat. Överlag tycker jag böckerna är intressanta, framförallt de teman kring religion och fysik som böckerna handlar om, även om det såklart märks att den riktar sig till en yngre publik.

Som en vuxen och lite mer van läsare märker man att vissa saker löser sig rätt så enkelt, men det är inget som stör eller så. Jag hade glömt mycket från de tidigare böckerna, men jag mindes i alla fall Will även om jag inte kom exakt vad som hände med honom. Jag blev lite förvånad över hur pass vuxen den ändå är, speciellt med att flera karaktärer dör. Sedan tar ju boken också upp rätt komplicerade teman som religion och jag uppskattar nog det ännu mer som vuxen.

Jag minns inte hur serien slutar men jag är väldigt nyfiken på att läsa den sista boken.

Betyg: 3 av 5.
Recension

With the Fire on High

Titel: With the Fire on High

Författare: Elizabeth Acevedo

Originalets titel:  –

Serie: 

Sidor: 400

Förlag: Quill Tree Books (2019)

Utläst:  1/6

Handling

With her daughter to care for and her abuela to help support, high school senior Emoni Santiago has to make the tough decisions, and do what must be done. The one place she can let her responsibilities go is in the kitchen, where she adds a little something magical to everything she cooks, turning her food into straight-up goodness.
Still, she knows she doesn’t have enough time for her school’s new culinary arts class, doesn’t have the money for the class’s trip to Spain—and shouldn’t still be dreaming of someday working in a real kitchen. But even with all the rules she has for her life—and all the rules everyone expects her to play by—once Emoni starts cooking, her only real choice is to let her talent break free.

Mina tankar

Tidigare i år läste jag och älskade Poet X så därför blev jag såklart sugen på att läsa hennes andra böcker. Denna är till skillnad från hennes andra böcker skriva på prosa, men det är väldigt korta och lättlästa kapitel.

Det som fångar mig med boken är framförallt huvudkaraktären Emoni och hennes liv. Det är nytt för mig att läsa om en tonårsmamma i high school och allt hon måste hantera. Även om jag inte älskar att laga mat så var det härligt att få läsa om någon som var så passionerad ner det gäller mat och vad den kan betyda för människor.

Dock hade jag gärna varit utan den romantiska aspekten, tyckte inte det tillförde så mycket och jag läste mer än gärna bara vänskap eller de fördomar som Emoni måste hantera.

With the Fire on High är en mysig och fin young adult-roman, även om den inte är i samma klass som Poet X.

Betyg: 3 av 5.
Recension

Stanos volta

Titel: Stanos volta

Författare: Anna Jakobsson Lund

Originalets titel:  –

Serie: Intergalaktiska akademin #2

Sidor: 511

Förlag: Annorlunda förlag (2020)

Utläst:  30/4

Handling

Att komma tillbaka till Centes Omega efter händelserna på maskhålsstationen blir inte som någon trott. En humanfientlig stämning sprider sig, och den drabbar Alysia hårt. Men är det verkligen människor som står bakom de våldsamma attentaten? För att få reda på mer om gruppen som kidnappade dom tar Bellix och Maczek ett drastiskt beslut. Samtidigt har Leonide egna planer, och hon behöver Pis hjälp. Men han kämpar mot sin egna kropp, den prövning som alla arjaner genomgår. Är han stark nog att klara det, när han lever skild från sin gemenskap?

Mina tankar

Anna Jakobsson Lund har blivit en av mina favoriter när det gäller svenska författare och även när det gäller fantasy och science fiction.

Spontant skulle jag säga att den här typen av böcker kanske inte är inom min komfortzon, jag är inte van att läsa om aliens men Jakobsson Lund skriver på ett så fantastiskt bra sätt och det är så lätt att komma in i världen. Vad jag faller för är hur relationerna beskrivs, de känns så äkta och naturliga på något vis och jag gillar att det inte bara är kärleksrelationer utan även vänskapsrelationer.

Även fast boken har aliens i rollerna, är det olika raser och det går ändå att relatera till den värld och det klimat vi lever i. Sen så när det gäller utvecklingen med Pi är jag imponerad över hur vissa saker sköts och att det känns så naturligt på något vis och den roll språket spelar.

Det är ett tag sedan jag läste den första delen och jag blev nästan förvånad över hur lätt det var att komma in i boken och världen igen. Vad som driver boken framåt är definitivt karaktärerna, vilket gör att vissa partier kanske blir lite utdragna men mot slutet är det full action och jag är så sugen på att läsa vidare i denna serie.

Betyg: 4 av 5.

Recension

The Ballad of Songbirds and Snakes

Titel: The Ballad of Songbirds and Snakes

Författare: Suzanne Collins

Originalets titel:  –

Serie: The Hunger Games #0

Sidor: 517

Förlag: Scholastic (2020)

Utläst:  17/4

Handling

It is the morning of the reaping that will kick off the tenth annual Hunger Games. In the Capital, eighteen-year-old Coriolanus Snow is preparing for his one shot at glory as a mentor in the Games. The once-mighty house of Snow has fallen on hard times, its fate hanging on the slender chance that Coriolanus will be able to outcharm, outwit, and outmaneuver his fellow students to mentor the winning tribute.

The odds are against him. He’s been given the humiliating assignment of mentoring the female tribute from District 12, the lowest of the low. Their fates are now completely intertwined — every choice Coriolanus makes could lead to favor or failure, triumph or ruin. Inside the arena, it will be a fight to the death. Outside the arena, Coriolanus starts to feel for his doomed tribute… and must weigh his need to follow the rules against his desire to survive no matter what it takes. 

Vad jag tycker

Jag har väldigt blandade känslor när det gäller denna bok. Det fanns saker som jag tyckte var intressanta, men sen fanns det också några saker som drog ner betyget. Sen ska jag också säga att jag nog inte hade så höga förväntningar på boken då jag läst mycket negativt om den, men riktigt så dålig tycker jag inte att den är.

Jag kan börja med det jag gillar. Det jag framförallt tar med mig från läsningen är utvecklingen av Panem och huvudstadens makt över distrikten. Det var intressant att läsa om hur de tidigare Hungerspelen såg ut och hur man kunde se aningar om hur spelen skulle utveckla sig i framtiden. Sen var kontrasten mellan Snow och en del andra karaktärers inställning till maktfördelningen intressanta att läsa om, likaså hur propaganda användes. När jag läser detta inser jag att det i stort sett handlar om makt, vilket jag tycker är ett intressant ämne som det går att vända och vrida mycket på.

Det finns dock några saker som drar ner betyget. För det första är det relationen mellan Lucy Gray och Snow, tyckte inte att det passade in i berättelsen. Sen hade jag också svårt för Snow. Jag vet att han är en karakatär som man inte ska gilla, men en bra författare kan skriva om osympatiska eller ”dåliga” karaktärer och ända få läsaren att vara intresserad av den karaktären. Gillian Flynn är ett bra exempel. Tyvärr lyckades inte Collins med detta och Snow kändes ganska så platt för att vara en huvudkaraktär.

Som sagt så velar jag lite om vad jag egentligen tycker The Ballad of Songbirds and Snakes är en bra bok eller inte. Den tillför ju inte heller så mycket nytt till bokserien, men det fanns ändå saker som var läsvärda.

Betyg: 3 av 5.

Recension

Poet X av Elizabeth Acevedo

Titel: Poet X

Författare: Elizabeth Acevedo

Originalets titel:  The Poet X (2018)

Serie: 

Sidor: 371

Förlag: Vox by Opal (2020)

Utläst:  27/2

Handling

För Xiomara Batista känns det som att hon inte har någon röst, ingen lyssnar på henne, på vad hon vill och vad hon har att säga. Trots det verkar hon inte kunna gömma sig. Sen hon växte i sin kropp syns hon för allt och alla och hon har lärt sig att låta knytnävarna säga det rösten inte förmår.

Men rösten inom henne går inte att tysta och hon låter den skrika genom sidorna i sin anteckningsbok. Där skriver hon om sina föräldrar och deras stenhårda krav. Hon skriver om Gud och hur inte ens han tycks höra henne. Och hon skriver om Aman, killen i hennes biologigrupp som ingen får veta något om, men som är den Xiomaras kropp skriker efter varje natt.

När hon får möjlighet att gå med i skolans poesiklubb inser hon direkt att hennes mamma aldrig skulle gå med på det. Men hon måste hitta ett sätt att göra det möjligt. För trots att hon lever i en värld som tycks helt ointresserad av vad hon har att säga, vet Xiommara en sak: Hon kan inte längre hålla tyst.

Vad jag tycker

Denna bok var en stor överraskning för mig, trots att jag hade extremt höga förväntningar på boken!

Jag är inte van med att läsa böcker skrivna på vers, men detta är så bra! Måste ge en eloge till översättaren för det var ett otroligt härligt flyt i texten och de spanska uttrycken i texten bidrag också till detta.

När det gäller handlingen och karaktärerna så är även det fantastiskt beskrivet. Jag älskar Xiomara som huvudperson och man kommer henne otroligt nära på kort tid. Även familjen är intressant att följa och framförallt dynamiken mellan föräldrarna och barnen som kämpar för att växa upp och frigöra sig från sina föräldrar.

Jag känner att jag har svårt att hitta ord för att beskriva hur bra Poet X är, men det är en fantastisk bok som jag hoppas hitta många läsare. Man behöver inte bli ett dugg avskräckt bara för att den är skriven på vers. Det var en bok som berörde mig djupt och som jag kommer ha svårt att släppa.

Betyg: 5 av 5.

Recension

My Lady Jane av Cynthia Hand, Brodi Ashton & Jodi Meadows

Titel: My Lady Jane: The Not Entirely True Story

Författare: Cynthia Hand, Brodi Ashton & Jodi Meadows

Originalets titel:  –

Serie: The Lady Janies #1

Sidor: 414

Förlag: Walker books (2016)

Utläst:  18/2

Handling

A comical, fantastical and witty re-imagining of the Tudor world, perfect for fans of Pride and Prejudice and Zombies. Lady Jane Grey, sixteen, is about to be married to a total stranger – and caught up in an insidious plot to rob her cousin, King Edward, of his throne. But that’s the least of Jane’s problems. She’s about to become Queen of England. Like that could go wrong.

Vad jag tycker

Detta är en bok som jag haft ståendes i bokhyllan rätt länge utan att ha kommit mig för att läsa den. På papperet är det en bok som passar mig och jag blev inte besviken.

Hela bokens koncept och handling känns rätt unikt. Jag gillar att det utgår från en verklig person men att författarna satt sin egen prägel på det hela. Boken är riktigt underhållande och även om själva handlingen är rätt förutsägbar är det en fröjd att läsa.

En tanke som jag hade medan jag läste My lady Jane var att författarna måste ha haft otroligt kul när de skrev boken ihop. Det finns en berättarglädje som lyser igenom och färgar hela boken. De har en väldigt underhållande ton i sitt sätt att berätta historien på.

Vissa saker känns lite förenklade, till exempel hur den stora konflikten löser sig på slutet, men det gör ingenting för mig för det var en sån otroligt underhållande bok att läsa. Sedan väckte boken också min vetgiriga sida, att ta reda på mer om den verkliga personen som boken är baserad på.

Betyg: 4 av 5.
Recension

Vredens gudinnor av Katie Lowe

Titel: Vredens gudinnor

Författare: Katie Lowe

Originalets titel: The Furies (2019)

Serie: 

Sidor: 384

Förlag: Modernista (2019)

Utläst:  1/2

Handling

För att glömma en ödesdiger bilolycka börjar Violet på Elm Hollow Academy, ett prestigefullt privatgymnasium för flickor. Skolan ligger i ett område med otäcka historiska kopplingar till 1700-talets häxprocesser. Violet blir snart den fjärde medlemmen i en avancerad studiecirkel ledd av den karismatiske konstläraren Annabel. Även om Annabel påstår att hennes lektioner inte har något med gamla riter och ritualer att göra varnar hon eleverna för ämnet, och talar om det som mer än bara mytologi. Och Violet och hennes vänner börjar tro att de själva besitter magiska krafter.

Men när en av gruppens tidigare medlemmar – som har en kuslig likhet med Violet – hittas död på campus efter att ha varit spårlöst försvunnen sedan nio månader tillbaka, börjar Violet undra om hon kan lita på sina vänner, sina lärare eller ens på sig själv.

Vad jag tycker

Det här är en bok som jag varit rätt nyfiken på ett tag, jag har tilltalats av genren som brukar kallas för dark academia. Tyvärr känner jag mig lite besviken på boken.

Jag gillar miljön och skolan och den historiska aspekten när det gäller häxeriet och sällskapet. Däremot så hade jag hela tiden svårt att komma in i boken och jag funderar om det kan ha med översättningen att göra.

Prologen till Vredens gudinnor var jättebra och jag blev så nyfiken på boken och vilket mysterium vi skulle få ta del av. Men ganska snabbt efter prologen så tyckte jag boken tappade och den blev aldrig bättre. Jag kan inte heller säga vad det beror på.

Jag hade svårt för den där vänskapen mellan tjejerna, den gör mer skada än nytta och det var så ledsamt att följa hur Violet drogs med i sällskapet. Tyckte det fanns en hel del i tjejernas relation som påminde mig om Flickorna av Emma Cline, som ändå var en bok jag gillade.

Mitt samlade intryck är att jag är rätt så frustrerad över vredens gudinnor, framförallt att boken hade så mycket potential men att den aldrig lyckas leva upp till den vilket är synd.

Betyg: 3 av 5.
Recension

Down Among the Sticks and Stones av Seanan McGuire

Titel: Down Amon the Sticks and Stones

Författare: Seanan McGuire

Originalets titel: –

Serie: Wayward Children #2

Sidor: 187

Förlag: Tor (2017)

Utläst:  27/1

Handling

Twin sisters Jack and Jill were seventeen when they found their way home and were packed off to Eleanor West’s Home for Wayward Children.

This is the story of what happened first…

Jacqueline was her mother’s perfect daughter—polite and quiet, always dressed as a princess. If her mother was sometimes a little strict, it’s because crafting the perfect daughter takes discipline.

Jillian was her father’s perfect daughter—adventurous, thrill-seeking, and a bit of a tom-boy. He really would have preferred a son, but you work with what you’ve got.

They were five when they learned that grown-ups can’t be trusted.

They were twelve when they walked down the impossible staircase and discovered that the pretense of love can never be enough to prepare you a life filled with magic in a land filled with mad scientists and death and choices.

Vad jag tycker

Detta är alltså uppföljaren till Every heart a doorway och som jag nu kommit mig för att läsa.

Det är lite svårt att veta exakt vad jag ska skriva om den för den känns som en väldigt speciellt fantasybok. Även om jag tror att den är skriven för unga vuxna så funkar den bra även för äldre.

Bokens största styrka är miljöerna och hur de beskrivs på ett nästan lite kusligt och illavarslande sätt. Det känns levande och överlag är berättelsen skriven på ett riktigt bra sätt. Jag gillar även hur tvillingarnas relation skildras och deras föräldrar som kanske inte ens borde ha blivit föräldrar.

Jag brukar inte klaga över att en bok är kort, men här är det nära att jag gör det. På ett vis är det skickligt att skriva en bok under 200 sidor, men samtidigt hade jag önskat att den var lite längre och att man hade fått lära känna karaktärerna för det känns inte som man gör det. Det är snarare så att karaktärerna endast finns till för att driva bokens handling framåt och inte tvärtom.

Betyg: 3 av 5.