Recension

My Lady Jane av Cynthia Hand, Brodi Ashton & Jodi Meadows

Titel: My Lady Jane: The Not Entirely True Story

Författare: Cynthia Hand, Brodi Ashton & Jodi Meadows

Originalets titel:  –

Serie: The Lady Janies #1

Sidor: 414

Förlag: Walker books (2016)

Utläst:  18/2

Handling

A comical, fantastical and witty re-imagining of the Tudor world, perfect for fans of Pride and Prejudice and Zombies. Lady Jane Grey, sixteen, is about to be married to a total stranger – and caught up in an insidious plot to rob her cousin, King Edward, of his throne. But that’s the least of Jane’s problems. She’s about to become Queen of England. Like that could go wrong.

Vad jag tycker

Detta är en bok som jag haft ståendes i bokhyllan rätt länge utan att ha kommit mig för att läsa den. På papperet är det en bok som passar mig och jag blev inte besviken.

Hela bokens koncept och handling känns rätt unikt. Jag gillar att det utgår från en verklig person men att författarna satt sin egen prägel på det hela. Boken är riktigt underhållande och även om själva handlingen är rätt förutsägbar är det en fröjd att läsa.

En tanke som jag hade medan jag läste My lady Jane var att författarna måste ha haft otroligt kul när de skrev boken ihop. Det finns en berättarglädje som lyser igenom och färgar hela boken. De har en väldigt underhållande ton i sitt sätt att berätta historien på.

Vissa saker känns lite förenklade, till exempel hur den stora konflikten löser sig på slutet, men det gör ingenting för mig för det var en sån otroligt underhållande bok att läsa. Sedan väckte boken också min vetgiriga sida, att ta reda på mer om den verkliga personen som boken är baserad på.

Betyg: 4 av 5.
Recension

Romeo & Julia av William Shakespeare

Titel: Romeo & Julia

Författare: William Shakespeare

Originalets titel:  An Excellent conceited Tragedy of Romeo and Juliet (ca 1595)

Serie: 

Sidor: 192

Förlag: Modernista (2015)

Utläst:  15/2

Handling

Varför vill vi höra historien om Romeo och Julia, om och om igen, trots att vi redan kan den utan och innan? För tre saker: kärleken, smärtan och orden. De båda ungas förtvivlade kärlek är så stark att de glömmer allt annat omkring dem. För den bryter de alla regler. Och om de inte får vara hos varandra, är de villiga att dö – och de dör.

Vad jag tycker

En väldigt kort klassiker som tog oväntat lång tid att läsa. Jag tror det beror på själva formatet och att jag inte är vand med att läsa pjäser. Det var svårt att veta hur man skulle läsa för att få en bra rytm, men vissa gånger lyckades jag komma in i en bra rytm som gjorde att läsningen flöt på.

Historien är välbekant sedan tidigare och är en riktig klassiker. Jag tror att jag kanske hade haft ett annat intryck av boken om jag inte hade sett filmatiseringen med Leonardo di Caprio innan vilket gjorde att jag hade filmen i huvudet när jag läste boken.

Men jag är ändå glad över att ha läst en av litteraturens mest kända verk, även om det inte var någon höjdare. Det som framförallt hindrade mig var sättet den var skriven på, sen vet jag inte heller om det hade något med översättningen att göra heller.

Betyg: 2 av 5.
Recension

Flickan med gåvorna av M.R. Carey

Titel: Flickan med gåvorna

Författare: M.R. Carey

Originalets titel:  The Girl with All the Gifts (2014)

Serie: The Girl with All the Gifts

Sidor: 390

Förlag: Ordfront (2016)

Utläst:  11/2

Handling

Varje morgon väntar Melanie i sin cell för att bli hämtad till dagens första lektion. När de hämtar henne håller sergeant Park pistolen riktad mot henne medan två andra hjälps åt att spänna fast henne i rullstolen. Hon tänker att de nog inte tycker om henne. När hon skojar och säger att hon faktiskt inte bits, är det ingen som skrattar.

Flickan med gåvorna är en skrämmande framtidsskildring där större delen av mänskligheten drabbats av en svampinfektion som stänger av deras hjärnor och väcker en hunger som bara kan stillas av mänskligt kött. Det ser ut som om slutet närmar sig eller finns det fortfarande hopp? Om det finns det, är det Melanie som är nyckeln.

Vad jag tycker

Jag har inte läst så många böcker som handlar om zombies och där mänskligheten står på spel. Den enda jag kan komma på är Världskrig Z av Max Brooks.

Man kastas verkligen in i världen som Carey har byggt upp och från början vet man inte heller vad som hade hänt, men bitvis får man reda på en del så att man pussla ihop olika delar.

Boken är väldigt actiondriven och karaktärerna hamnar lite i skymundan tyvärr vilket gör att jag inte har så lätt att knyta an till karaktärerna. Däremot känns det som att boken handlar mycket om överlevnad och hur personer reagerar olika på de situationer som de befinner sig i.

Slutet kommer för mig ganska oväntat, men samtidigt kändes det rätt passande även om det är frustrerade.

Betyg: 4 av 5.
Recension

Vredens gudinnor av Katie Lowe

Titel: Vredens gudinnor

Författare: Katie Lowe

Originalets titel: The Furies (2019)

Serie: 

Sidor: 384

Förlag: Modernista (2019)

Utläst:  1/2

Handling

För att glömma en ödesdiger bilolycka börjar Violet på Elm Hollow Academy, ett prestigefullt privatgymnasium för flickor. Skolan ligger i ett område med otäcka historiska kopplingar till 1700-talets häxprocesser. Violet blir snart den fjärde medlemmen i en avancerad studiecirkel ledd av den karismatiske konstläraren Annabel. Även om Annabel påstår att hennes lektioner inte har något med gamla riter och ritualer att göra varnar hon eleverna för ämnet, och talar om det som mer än bara mytologi. Och Violet och hennes vänner börjar tro att de själva besitter magiska krafter.

Men när en av gruppens tidigare medlemmar – som har en kuslig likhet med Violet – hittas död på campus efter att ha varit spårlöst försvunnen sedan nio månader tillbaka, börjar Violet undra om hon kan lita på sina vänner, sina lärare eller ens på sig själv.

Vad jag tycker

Det här är en bok som jag varit rätt nyfiken på ett tag, jag har tilltalats av genren som brukar kallas för dark academia. Tyvärr känner jag mig lite besviken på boken.

Jag gillar miljön och skolan och den historiska aspekten när det gäller häxeriet och sällskapet. Däremot så hade jag hela tiden svårt att komma in i boken och jag funderar om det kan ha med översättningen att göra.

Prologen till Vredens gudinnor var jättebra och jag blev så nyfiken på boken och vilket mysterium vi skulle få ta del av. Men ganska snabbt efter prologen så tyckte jag boken tappade och den blev aldrig bättre. Jag kan inte heller säga vad det beror på.

Jag hade svårt för den där vänskapen mellan tjejerna, den gör mer skada än nytta och det var så ledsamt att följa hur Violet drogs med i sällskapet. Tyckte det fanns en hel del i tjejernas relation som påminde mig om Flickorna av Emma Cline, som ändå var en bok jag gillade.

Mitt samlade intryck är att jag är rätt så frustrerad över vredens gudinnor, framförallt att boken hade så mycket potential men att den aldrig lyckas leva upp till den vilket är synd.

Betyg: 3 av 5.
Recension

To Kill a Mockingbird

Titel: To Kill a Mockingbird

Författare: Harper Lee

Originalets titel: –

Serie: To Kill a Mockingbird

Sidor: 367

Förlag: Grand Central Publishing (1960)

Utläst:  27/1

Handling

The unforgettable novel of a childhood in a sleepy Southern town and the crisis of conscience that rocked it, To Kill A Mockingbird became both an instant bestseller and a critical success when it was first published in 1960. It went on to win the Pulitzer Prize in 1961 and was later made into an Academy Award-winning film, also a classic.

Vad jag tycker

Den här vårterminen läser jag en engelskakurs där det även ingår en del skönlitteratur. Detta var den första boken som skulle läsas.

Detta är en klassiker som jag har velat läsa länge, men som jag aldrig riktigt kommit mig för. Jag visste inte riktigt vad jag hade väntat mig, men den var ändå inte riktigt som jag trodde att den skulle vara.

Trots att det är över 60 år sedan så känns ämnen smärtsamt aktuellt, inte minst med tanke på Black lives matter. Det är nog främst rättegångsdramat som berör mig och hur hela staden dömer redan på förhand.

Det är också ett intressant grepp att hela boken skildras ur Scouts ögon och att man får följa henne under en så pass lång tid. Däremot tycker jag att boken bitvis var rätt seg, det var först vid del 2 som boken började bli intressant.

Språket är ganska öppet rasistiskt, men samtidigt är det nog för mig det som ger boken trovärdighet om man betänker när och var boken utspelar sig även om det är rätt jobbigt att läsa vilka åsikter en del folk har.

To Kill a Mockingbird är en intressant klassiker och jag är glad över att äntligen ha läst den. Jag har redan nu reserverat Go set a watchman då jag är nyfiken på den boken också.

Betyg: 3 av 5.
Recension

Down Among the Sticks and Stones av Seanan McGuire

Titel: Down Amon the Sticks and Stones

Författare: Seanan McGuire

Originalets titel: –

Serie: Wayward Children #2

Sidor: 187

Förlag: Tor (2017)

Utläst:  27/1

Handling

Twin sisters Jack and Jill were seventeen when they found their way home and were packed off to Eleanor West’s Home for Wayward Children.

This is the story of what happened first…

Jacqueline was her mother’s perfect daughter—polite and quiet, always dressed as a princess. If her mother was sometimes a little strict, it’s because crafting the perfect daughter takes discipline.

Jillian was her father’s perfect daughter—adventurous, thrill-seeking, and a bit of a tom-boy. He really would have preferred a son, but you work with what you’ve got.

They were five when they learned that grown-ups can’t be trusted.

They were twelve when they walked down the impossible staircase and discovered that the pretense of love can never be enough to prepare you a life filled with magic in a land filled with mad scientists and death and choices.

Vad jag tycker

Detta är alltså uppföljaren till Every heart a doorway och som jag nu kommit mig för att läsa.

Det är lite svårt att veta exakt vad jag ska skriva om den för den känns som en väldigt speciellt fantasybok. Även om jag tror att den är skriven för unga vuxna så funkar den bra även för äldre.

Bokens största styrka är miljöerna och hur de beskrivs på ett nästan lite kusligt och illavarslande sätt. Det känns levande och överlag är berättelsen skriven på ett riktigt bra sätt. Jag gillar även hur tvillingarnas relation skildras och deras föräldrar som kanske inte ens borde ha blivit föräldrar.

Jag brukar inte klaga över att en bok är kort, men här är det nära att jag gör det. På ett vis är det skickligt att skriva en bok under 200 sidor, men samtidigt hade jag önskat att den var lite längre och att man hade fått lära känna karaktärerna för det känns inte som man gör det. Det är snarare så att karaktärerna endast finns till för att driva bokens handling framåt och inte tvärtom.

Betyg: 3 av 5.
Recension

The Diviners av Libba Bray

Titel: The Diviners

Författare: Libba Bray

Originalets titel: –

Serie: The Diviners #1

Sidor: 578

Förlag: Atom (2014)

Utläst:  20/1

Handling

It’s 1920s New York City. It’s flappers and Follies, jazz and gin. It’s after the war but before the depression. And for certain group of bright young things it’s the opportunity to party like never before.

For Evie O’Neill, it’s escape. She’s never fit in in small town Ohio and when she causes yet another scandal, she’s shipped off to stay with an uncle in the big city. But far from being exile, this is exactly what she’s always wanted: the chance to show how thoroughly modern and incredibly daring she can be.

But New York City isn’t about just jazz babies and follies girls. It has a darker side. Young women are being murdered across the city. And these aren’t crimes of passion. They’re gruesome. They’re planned. They bear a strange resemblance to an obscure group of tarot cards. And the New York City police can’t solve them alone.

Evie wasn’t just escaping the stifling life of Ohio, she was running from the knowledge of what she could do. She has a secret. A mysterious power that could help catch the killer – if he doesn’t catch her first.

Vad jag tycker

Detta är en bok som jag köpte för några år sedan, men som vanligt har det tagit tid att sätta sig ner och läsa den. Även detta är en bok som jag läst tillsammans med Camilla.

Jag har av någon anledning varit lite skeptisk till denna bok utan att jag kan förklara varför. Även när jag började läsa den var jag lite tveksam, mest för att jag hade svårt att bestämma genre på boken. Det är som en blandning av young adult, fantasy, historisk fiktion från 1920-talet och paranormala inslag. Det blir som ganska mycket att sätta sig in i och det tog ett tag att komma in i boken.

Till min förvåning är det berättelsen, eller rättare sagt fallet, med de paranormala inslagen som jag föredrar. Jag gillar även de historiska skildringarna och miljöerna känns trovärdiga. Språket används också för att förstärka miljön, med slangord och referenser till 1920-talet.

Det som tyvärr hindrar att boken blir en fullpoängare för mig är dels huvudkaraktären Evie som jag bitvis har rätt svårt för. Hon känns inte trovärdig och växlar mellan att försöka vara någon sorts hjälte för att i nästa stund vara en ung, naiv och bortskämd flicka. Det funkar inte för mig.

The Diviners var också rätt seg i början och det är egentligen först mot den andra halvan av boken som spänningen stiger och först då man vill läsa sträckläsa boken.

Allt som allt en bra och intressant början på en bokserie som jag tror kan vara rätt så bra, dock finns det några saker som jag hoppas förbättras, framförallt karaktärerna och tempot.

Betyg: 4 av 5.

Recension

Julen enligt Julia av Kristin Emilsson

Titel: Julen enligt Julia

Författare: Kristin Emilsson

Originalets titel: –

Serie: 

Sidor: 295

Förlag: Printz (2020)

Utläst: 15/1

Handling

Julia Grahn avskyr (sitt namn till trots) julen. Kanske skulle det vara annorlunda om hon hade någon att fira den med. Men det har hon inte och efter förra årets tomteincident längtar hon inte efter en jul hemma hos föräldrarna. Det ser helt enkelt inte bättre ut än att hon kommer att fira julen ensam med Mr Merlot och Monsieur Chardonnay som enda sällskap.

Petter Niklasson brottas med andra problem. Arbetet med doktorsavhandlingen går trögt och ex-frun har låtit meddela att hon tänker fira julen på Gotland och ta deras gemensamma dotter med sig. Till på köpet verkar han (sitt namn till trots) ha gått och blivit impotent. Den senaste nätdejten slutade i total förödmjukelse med betoning på mjuk.

När Julia får erbjudandet om att fly stan över julhelgen till ett vackert gammalt stenhus i Visby i utbyte mot att vara kattvakt nappar hon. Vad hon inte vet är att Petter har fått samma erbjudande och han åker dit för att lappa ihop sitt spruckna äktenskap.

Deras första möte blir en katastrof. Därefter går det utför. Och sedan blåser det upp till storm…

Vad jag tycker

Jag brukar försöka vid jul varje år att läsa böcker som på ett eller annat sätt har jultema. I år blev det inte så många juliga böcker lästa, men detta var en av dem.

Den här typen av romantisk feelgood brukar vara förutsägbar och det är ju på något sätt charmen med böckerna också, men tyvärr föll mig denna bok inte alls i min smak.

När jag läste boken spenderade jag mest tid på att irritera mig på karaktärerna, framförallt Julia, som framstår som en otroligt omogen och okunnig stadstjej. Petter är något bättre, men han känns så tråkig. Så jag förstår mig inte alls på deras kemi eller relation vilket gör boken rätt så intetsägande.

Däremot gillar jag de delar som utspelar sig på Gotland, vinterlandskap och de aktiviteter de gör och sättet som de till slut alla firar jul på. Bokens höjdpunkt är för mig grannen Evelyn.

Så tyvärr rätt besviken på denna, men det är en kort och julig berättelse.

Betyg: 2 av 5.
Recension

The Upside of Unrequited av Becky Albertalli

Titel: The Upside of Unrequited

Författare: Becky Albertalli

Originalets titel: –

Serie: Simonverse #2

Sidor: 336

Förlag: Penguin

Utläst: 9/1

Handling

Molly Peskin-Suso knows all about unrequited love. No matter how many times her twin sister, Cassie, tells her to woman up, Molly is always careful. Better to be careful than be hurt

But when Cassie gets a new girlfriend who comes with a cute hipster-boy sidekick, everything changes. Will is funny, flirtatious, and basically the perfect first boyfriend.

There’s only one problem: Molly’s coworker, Reid, the awkward Tolkien superfan, she could never fall for … right?

Vad jag tycker

Det här var en bok som jag ändå hade rätt höga förväntningar på, då jag tyckte riktigt bra om Love, Simon.

Det här är absolut ingen dålig bok, men den känns ganska mellanmjölk på något sätt. Det finns saker som jag tycker är bra med boken, som att karaktärerna är väldigt olika och representerar olika etniska och sexuella läggningar.

Samtidigt finns det saker som jag tycker rimmar illa om man betänker bokens målgrupp. Bland annat att den innehåller en del internaliserat kroppshat och sprider nästan en bild av att om bara huvudkaraktären skaffar en pojkvän så löser sig alla problem.

Sedan tycker jag att de skildrar syskonrelationen mellan Cassie och Molly och även relationerna till föräldrarna på ett bra sätt och för mig är det bokens stora behållning. The Upside of Unrequited är ändå en stund trevlig läsning, men jag känner mig som sagt ändå lite kluven till boken.

Betyg: 3 av 5.

Recension

Den blå pelargonen av Agatha Christie

Titel: Den blå pelargonen

Författare: Agatha Christie

Originalets titel: The Blue Geranium (1932)

Serie: Miss Marple Short Stories

Sidor: 30

Förlag: Novellix

Utläst: 4/1

Handling

Kriminalförfattaren Agatha Christie är världsberömd för sina böcker, vilka har sålts i mer än tre miljarder exemplar. Den femtonde september 2015 skulle hon ha fyllt 125 år, vilket firas stort i hela världen. Den blå pelargonen är hämtad ur novellsamlingen Miss Marples mysterier (1932) och handlar om hur Christies omtyckta karaktär Miss Marple med is i magen löser ett till synes spöklikt mordmysterium.

Vad jag tycker

Detta var en trevlig liten novell och alldeles lagom att läsa när jag hade lite tid över. Jag har läst en roman tidigare av Christie med Miss Marple i huvudrollen men den var ingen favorit. Däremot tyckte jag det var jättekul att följa Marple i novellform och alla hennes kommentarer.

Själva mordhistorien tyckte jag var rätt spännande ändå och Christie hade flera villospår som jag lurades in på. Det är skickligt skrivet att på så få sidor lyckas få med. Nu blir jag såklart sugen på att läsa mer Christie.

Betyg: 3 av 5.