Recension

With the Fire on High

Titel: With the Fire on High

Författare: Elizabeth Acevedo

Originalets titel:  –

Serie: 

Sidor: 400

Förlag: Quill Tree Books (2019)

Utläst:  1/6

Handling

With her daughter to care for and her abuela to help support, high school senior Emoni Santiago has to make the tough decisions, and do what must be done. The one place she can let her responsibilities go is in the kitchen, where she adds a little something magical to everything she cooks, turning her food into straight-up goodness.
Still, she knows she doesn’t have enough time for her school’s new culinary arts class, doesn’t have the money for the class’s trip to Spain—and shouldn’t still be dreaming of someday working in a real kitchen. But even with all the rules she has for her life—and all the rules everyone expects her to play by—once Emoni starts cooking, her only real choice is to let her talent break free.

Mina tankar

Tidigare i år läste jag och älskade Poet X så därför blev jag såklart sugen på att läsa hennes andra böcker. Denna är till skillnad från hennes andra böcker skriva på prosa, men det är väldigt korta och lättlästa kapitel.

Det som fångar mig med boken är framförallt huvudkaraktären Emoni och hennes liv. Det är nytt för mig att läsa om en tonårsmamma i high school och allt hon måste hantera. Även om jag inte älskar att laga mat så var det härligt att få läsa om någon som var så passionerad ner det gäller mat och vad den kan betyda för människor.

Dock hade jag gärna varit utan den romantiska aspekten, tyckte inte det tillförde så mycket och jag läste mer än gärna bara vänskap eller de fördomar som Emoni måste hantera.

With the Fire on High är en mysig och fin young adult-roman, även om den inte är i samma klass som Poet X.

Betyg: 3 av 5.
Recension

One to Watch

Titel: One to Watch

Författare: Kate Stayman-London

Originalets titel:  –

Serie: 

Sidor: 417

Förlag: Dial Press (2020)

Utläst:  30/5

Handling

Bea Schumacher is a devastatingly stylish plus-size fashion blogger who has amazing friends, a devoted family, legions of Insta followers–and a massively broken heart. Like the rest of America, Bea indulges in her weekly obsession: the hit reality show Main Squeeze. The fantasy dates! The kiss-off rejections! The surprising amount of guys named Chad! But Bea is sick and tired of the lack of body diversity on the show. Since when is being a size zero a prerequisite for getting engaged on television?

Just when Bea has sworn off dating altogether, she gets an intriguing call: Main Squeeze wants her to be its next star, surrounded by men vying for her affections. Bea agrees, on one condition–under no circumstances will she actually fall in love. She’s in this to supercharge her career, subvert harmful anti-fat beauty standards, inspire women across America, and get a free hot air balloon ride. That’s it.

But when the cameras start rolling, Bea realizes things are more complicated than she anticipated. She’s in a whirlwind of sumptuous couture, Internet culture wars, sexy suitors, and an opportunity (or two, or five) to find messy, real-life love in the midst of a made-for-TV fairy tale.

Mina tankar

Förra året var detta en bok som cirkulerade rätt mycket på Booktube och det var så jag fick upp ögonen för den. Det som lockade mig var framförallt att den skulle ha en plus-size-kvinna i huvudrollen och att programmet hon ställer upp påminner om x antal realityserier.

Tyvärr måste jag säga att jag blev lite besviken på One to Watch. Jag hade hoppats på lite mer djup, både när det gäller själva karaktärerna men också realityvärlden. Jag hade svårt att känna så mycket för Bea, vilket gjorde att jag inte alls lockades av hennes uppvaktare heller. Dock förekom även en del olika typer av kärleksintressen, men man fick aldrig lära känna dem.

Den är lättläst och jag gillar det sätt som boken är skriven på. Det är mestadels vanliga kapitel, men det förekommer också mejlkonversationer, utdrag från artiklar, tweets och liknande. Det var ett roligt sätt att krydda boken.

Det är trevlig läsning och en stunds avkoppling, men i övrigt lämnar den inget djupare avtryck vilket är synd.

Betyg: 3 av 5.
Recension

Lajja:Skammen

Titel: Lajja: Skammen

Författare: Taslima Nasrin

Originalets titel:  লজ্জা (1993)

Serie: 

Sidor: 293

Förlag: Norstedts (1994)

Utläst:  27/5

Handling

Lajja är ett hinduiskt familjedrama som utspelar sig i det muslimska Bangladesh. Paret Sidhamoy och Kironmoyee Datta och deras två barn, Maya och Suranjon, har bott i Bangladesh i hela sitt liv. De tillhör landets hinduiska minoritet på tjugofem miljoner människor. Trots att de alltid varit förföljda av islamiska fundamentalister har de i motsats till de flesta av sina släktingar vägrat att lämna sitt land.

Men i december 1992 inträffar något som dramatiskt förvärrar en redan svår situation. Tusentals hinduiska extremister stormar och förstör en fyrahundraårig moské i Ayodhoya i norra Indien. Hela världen fördömer aktionen som får ödesdigra konsekvenser för hinduerna i Bangladesh. Muslimsk pöbel skövlar och bränner hinduiska tempel, affärer och hela bostadsområden. Man bedriver klappjakt på hinduer som misshandlas, våldtas och mördas. Livet blir till en mardröm för familjen Datta som ser hela sin värld rasa samman.

Mina tankar

Jag vet inte riktigt vad jag skriva om den här boken. Den tar upp ett intressant tema, men genomförandet funkar inte för min del. Det var svårt att hänga med och jag tror man hade förstått bättre om man hade haft mer bakgrund istället för att bara kastas in i boken.

Den tar upp religiöst förtryck och det var intressant att få en inblick i det. Jag har inte koll på Bangladeshs historia så det fick mig att läsa på liter mer om landet och det är ju alltid bra när en bok får en att vilja veta mer.

Som sagt var det genomförandet som inte funkade för mig. Beteckningen en dokumentärroman fick mig att tro att det handlade om en en biografi, men författarens förord fick mig att tro att det var skönlitteratur. Slutresultatet var någon sorts blandning som gjorde det svårt att lista, ibland var det punktlistor med så mycket informationsdumpning att det var svårt att ta till sig vad boken faktiskt handlade om.

Betyg: 2 av 5.
Recension

The Vanishing Act of Esme Lennox av Maggie O’Farrell

Titel: The Vanishing Act of Esme Lennox

Författare: Maggie O’Farrell

Originalets titel:  –

Serie: 

Sidor: 277

Förlag: Headline Review (2006)

Utläst:  10/3

Handling

Maggie O’Farrell takes readers on a journey to the darker places of the human heart, where desires struggle with the imposition of social mores. This haunting story explores the seedy past of Victorian asylums, the oppression of family secrets, and the way truth can change everything.

In the middle of tending to the everyday business at her vintage clothing shop and sidestepping her married boyfriend’s attempts at commitment, Iris Lockhart receives a stunning phone call: Her great-aunt Esme, whom she never knew existed, is being released from Cauldstone Hospital – where she has been locked away for over sixty years. 

Vad jag tycker

Det här är en bok som vi arbetat med på min engelskakurs. O’Farrell är en författare som jag varit nyfiken på att läsa, men det blev aldrig av.

I början hade jag lite svårt att komma in i boken. Jag tror det har att göra med att boken inte har någon klassisk kapitelindelning utan bara styckindelning. När jag väl hade vant mig med det så sögs jag verkligen in i berättelsen. Jag förstår tanken med att dela in boken, men det kräver lite mer av läsaren.

Språket och sättet som O’Farrell berättar historien på är väldigt fint. Jag gillar att man som läsare hela tiden för försöka klura ut allting själv och att man inte blir skriven på nästan. Det ryms så mycket mellan raderna.

När det gäller karaktärerna så hade jag gärna klarat mig utan Alex, jag tycker inte att han tillför något. Däremot är Iris och Esme otroligt intressanta och parallellerna mellan de blir också allt mer tydliga ju mer man läser.

Jag tror att detta är en bok som man inte ska veta så mycket om innan man börjar läsa den. Baksidestexten avslöjar alldeles för mycket.

Om jag ska klaga på något mer är att jag har lite svårt att förstå slutet och att jag känner att jag gärna skulle ville diskutera slutet med någon, även om jag har mina aningar om vad som händer.

Jag är riktigt nöjd med mitt första möta med O’Farrell och jag ser fram emot att läsa mer.

Betyg: 4 av 5.
Recension

Den ihåliga vålnaden av Jonathan Stroud

Titel: Den ihåliga vålnaden

Författare: Jonathan Stroud

Originalets titel:  The Hollow Boy (2015)

Serie: Lockwood & Co #3

Sidor: 414

Förlag: B. Wahlströms (2016)

Utläst:  7/3

Handling

Det går äntligen bra för den parapsykiska byrån Lockwood & Co. De tre medlemmarna: Anthony (den stiliga), George (den kunniga) och Lucy (den modiga), förgör spöken på löpande band. Som till exempel i fallet med de blodiga små fotspåren som varje natt uppenbarar sig i ett hus. Eller varuhuset där man hör fasansfulla oljud och ser onaturliga skepnader som rör sig ryckigt bland skuggorna.

Så bryter en fruktansvärd spökepidemi ut. Människor över hela London plågas av ovanligt många hemsökelser och polisen är förbryllad. Lockwood & Co. rycker ut. Men under ett ouppmärksamt ögonblick händer det som inte får hända på ett uppdrag Lucy är plötsligt ensam med en obeskrivligt skräckinjagande och ihålig vålnad. Det hon bevittnar kommer för alltid att finnas i hennes mardrömmar.

Vad jag tycker

Lockwood & Co är en rätt trivsam serie att läsa. Den är alldeles lagom ”läskig” och spännande, då jag ibland kan ha svårt för att läsa om just paranormala ting.

Vad jag gillar mest med serien är nog hur gänget tillsammans möter olika faror. Spökmysterierna känns ändå genomtänka och det finns vissa trådar som följder med genom flera böcker och som fortfarande inte är lösta.

De problem jag har haft med serien handlar mycket om karaktärerna. En saks om jag irriterat mig på är hur Lockwood och Lucy har nedvärderat sin kumpan George, men i den här boken fick han glänsa ett tag vilket jag tyckte var kul.

Den här boken innehöll en riktig oväntat avslut och det fick mig verkligen sugen på att läsa fortsättningen om inte alltför länge.

Betyg: 3 av 5.
Recension

Poet X av Elizabeth Acevedo

Titel: Poet X

Författare: Elizabeth Acevedo

Originalets titel:  The Poet X (2018)

Serie: 

Sidor: 371

Förlag: Vox by Opal (2020)

Utläst:  27/2

Handling

För Xiomara Batista känns det som att hon inte har någon röst, ingen lyssnar på henne, på vad hon vill och vad hon har att säga. Trots det verkar hon inte kunna gömma sig. Sen hon växte i sin kropp syns hon för allt och alla och hon har lärt sig att låta knytnävarna säga det rösten inte förmår.

Men rösten inom henne går inte att tysta och hon låter den skrika genom sidorna i sin anteckningsbok. Där skriver hon om sina föräldrar och deras stenhårda krav. Hon skriver om Gud och hur inte ens han tycks höra henne. Och hon skriver om Aman, killen i hennes biologigrupp som ingen får veta något om, men som är den Xiomaras kropp skriker efter varje natt.

När hon får möjlighet att gå med i skolans poesiklubb inser hon direkt att hennes mamma aldrig skulle gå med på det. Men hon måste hitta ett sätt att göra det möjligt. För trots att hon lever i en värld som tycks helt ointresserad av vad hon har att säga, vet Xiommara en sak: Hon kan inte längre hålla tyst.

Vad jag tycker

Denna bok var en stor överraskning för mig, trots att jag hade extremt höga förväntningar på boken!

Jag är inte van med att läsa böcker skrivna på vers, men detta är så bra! Måste ge en eloge till översättaren för det var ett otroligt härligt flyt i texten och de spanska uttrycken i texten bidrag också till detta.

När det gäller handlingen och karaktärerna så är även det fantastiskt beskrivet. Jag älskar Xiomara som huvudperson och man kommer henne otroligt nära på kort tid. Även familjen är intressant att följa och framförallt dynamiken mellan föräldrarna och barnen som kämpar för att växa upp och frigöra sig från sina föräldrar.

Jag känner att jag har svårt att hitta ord för att beskriva hur bra Poet X är, men det är en fantastisk bok som jag hoppas hitta många läsare. Man behöver inte bli ett dugg avskräckt bara för att den är skriven på vers. Det var en bok som berörde mig djupt och som jag kommer ha svårt att släppa.

Betyg: 5 av 5.

Recension

Trettiotre tänder av Colin Cotterill

Titel: Trettiotre tänder

Författare: Colin Cotterill

Originalets titel:  Thirty-Three Teeth (2005)

Serie: Dr. Siri Paiboun

Sidor: 254

Förlag: Bra böcker (2010)

Utläst:  23/2

Handling

Dr Siri Paiboun, en av de sista läkarna som finns kvar i Laos efter kommunisternas övertagande, har utsetts till statscoroner. Han har ingen utbildning för arbetet, men denne självständige sjuttiotvååring har en enastående merit: nyfikenhet. Det gör honom ingenting att han utsätter sig för partihierarkins vrede när han reder ut mystiska mord, för han har de dödas andar på sin sida.

Dr Siri är en upptagen man som äter middag med den avsatte kungen, går på shamankonferens och räddas av en elefants ande. Samtidigt börjar illa tilltygade lik att hopa sig hemma i högkvarteret i Vientiane. Kan det vara den försvunna björnen från cirkusen, eller är det en vartiger? Dr Siris trogna assistent syster Dtui snokar omkring, men andarna vakar inte över henne som de gör över hennes chef … Och vad är det egentligen för en varelse som har trettiotre tänder?

Vad jag tycker

Det här var ingen höjdare, raka motsatsen. När det gällde att hitta en bok från Laos var det svårt att hitta laotiska författare, varför valet föll på en bok som utspelade sig där.

Till bokens försvar ska sägas att detta är den andra delen i en serie, men det hjälper inte för att rädda en dålig bok. Egentligen tycker jag att hela boken är otroligt förvirrande och jag har svårt att förstå den då det känns som att det saknas en röd tråd och att det mest bara är den där doktorn som far hit och dit och hälsar på folk. Sen är det också någon sorts konstig blandning mellan kommunism och doktorns kontakt med andevärlden vilket bara gör det än mer förvirrat.

Så, ingen hit alltså, och en bok som man med gott samvete kan hoppa över att läsa. Det enda bra jag kan säga om den är att den inte är så lång och att den går fort att läsa.

Betyg: 1 av 5.
Recension

My Lady Jane av Cynthia Hand, Brodi Ashton & Jodi Meadows

Titel: My Lady Jane: The Not Entirely True Story

Författare: Cynthia Hand, Brodi Ashton & Jodi Meadows

Originalets titel:  –

Serie: The Lady Janies #1

Sidor: 414

Förlag: Walker books (2016)

Utläst:  18/2

Handling

A comical, fantastical and witty re-imagining of the Tudor world, perfect for fans of Pride and Prejudice and Zombies. Lady Jane Grey, sixteen, is about to be married to a total stranger – and caught up in an insidious plot to rob her cousin, King Edward, of his throne. But that’s the least of Jane’s problems. She’s about to become Queen of England. Like that could go wrong.

Vad jag tycker

Detta är en bok som jag haft ståendes i bokhyllan rätt länge utan att ha kommit mig för att läsa den. På papperet är det en bok som passar mig och jag blev inte besviken.

Hela bokens koncept och handling känns rätt unikt. Jag gillar att det utgår från en verklig person men att författarna satt sin egen prägel på det hela. Boken är riktigt underhållande och även om själva handlingen är rätt förutsägbar är det en fröjd att läsa.

En tanke som jag hade medan jag läste My lady Jane var att författarna måste ha haft otroligt kul när de skrev boken ihop. Det finns en berättarglädje som lyser igenom och färgar hela boken. De har en väldigt underhållande ton i sitt sätt att berätta historien på.

Vissa saker känns lite förenklade, till exempel hur den stora konflikten löser sig på slutet, men det gör ingenting för mig för det var en sån otroligt underhållande bok att läsa. Sedan väckte boken också min vetgiriga sida, att ta reda på mer om den verkliga personen som boken är baserad på.

Betyg: 4 av 5.
Recension

Romeo & Julia av William Shakespeare

Titel: Romeo & Julia

Författare: William Shakespeare

Originalets titel:  An Excellent conceited Tragedy of Romeo and Juliet (ca 1595)

Serie: 

Sidor: 192

Förlag: Modernista (2015)

Utläst:  15/2

Handling

Varför vill vi höra historien om Romeo och Julia, om och om igen, trots att vi redan kan den utan och innan? För tre saker: kärleken, smärtan och orden. De båda ungas förtvivlade kärlek är så stark att de glömmer allt annat omkring dem. För den bryter de alla regler. Och om de inte får vara hos varandra, är de villiga att dö – och de dör.

Vad jag tycker

En väldigt kort klassiker som tog oväntat lång tid att läsa. Jag tror det beror på själva formatet och att jag inte är vand med att läsa pjäser. Det var svårt att veta hur man skulle läsa för att få en bra rytm, men vissa gånger lyckades jag komma in i en bra rytm som gjorde att läsningen flöt på.

Historien är välbekant sedan tidigare och är en riktig klassiker. Jag tror att jag kanske hade haft ett annat intryck av boken om jag inte hade sett filmatiseringen med Leonardo di Caprio innan vilket gjorde att jag hade filmen i huvudet när jag läste boken.

Men jag är ändå glad över att ha läst en av litteraturens mest kända verk, även om det inte var någon höjdare. Det som framförallt hindrade mig var sättet den var skriven på, sen vet jag inte heller om det hade något med översättningen att göra heller.

Betyg: 2 av 5.
Recension

Flickan med gåvorna av M.R. Carey

Titel: Flickan med gåvorna

Författare: M.R. Carey

Originalets titel:  The Girl with All the Gifts (2014)

Serie: The Girl with All the Gifts

Sidor: 390

Förlag: Ordfront (2016)

Utläst:  11/2

Handling

Varje morgon väntar Melanie i sin cell för att bli hämtad till dagens första lektion. När de hämtar henne håller sergeant Park pistolen riktad mot henne medan två andra hjälps åt att spänna fast henne i rullstolen. Hon tänker att de nog inte tycker om henne. När hon skojar och säger att hon faktiskt inte bits, är det ingen som skrattar.

Flickan med gåvorna är en skrämmande framtidsskildring där större delen av mänskligheten drabbats av en svampinfektion som stänger av deras hjärnor och väcker en hunger som bara kan stillas av mänskligt kött. Det ser ut som om slutet närmar sig eller finns det fortfarande hopp? Om det finns det, är det Melanie som är nyckeln.

Vad jag tycker

Jag har inte läst så många böcker som handlar om zombies och där mänskligheten står på spel. Den enda jag kan komma på är Världskrig Z av Max Brooks.

Man kastas verkligen in i världen som Carey har byggt upp och från början vet man inte heller vad som hade hänt, men bitvis får man reda på en del så att man pussla ihop olika delar.

Boken är väldigt actiondriven och karaktärerna hamnar lite i skymundan tyvärr vilket gör att jag inte har så lätt att knyta an till karaktärerna. Däremot känns det som att boken handlar mycket om överlevnad och hur personer reagerar olika på de situationer som de befinner sig i.

Slutet kommer för mig ganska oväntat, men samtidigt kändes det rätt passande även om det är frustrerade.

Betyg: 4 av 5.