Recension

To Kill a Mockingbird

Titel: To Kill a Mockingbird

Författare: Harper Lee

Originalets titel: –

Serie: To Kill a Mockingbird

Sidor: 367

Förlag: Grand Central Publishing (1960)

Utläst:  27/1

Handling

The unforgettable novel of a childhood in a sleepy Southern town and the crisis of conscience that rocked it, To Kill A Mockingbird became both an instant bestseller and a critical success when it was first published in 1960. It went on to win the Pulitzer Prize in 1961 and was later made into an Academy Award-winning film, also a classic.

Vad jag tycker

Den här vårterminen läser jag en engelskakurs där det även ingår en del skönlitteratur. Detta var den första boken som skulle läsas.

Detta är en klassiker som jag har velat läsa länge, men som jag aldrig riktigt kommit mig för. Jag visste inte riktigt vad jag hade väntat mig, men den var ändå inte riktigt som jag trodde att den skulle vara.

Trots att det är över 60 år sedan så känns ämnen smärtsamt aktuellt, inte minst med tanke på Black lives matter. Det är nog främst rättegångsdramat som berör mig och hur hela staden dömer redan på förhand.

Det är också ett intressant grepp att hela boken skildras ur Scouts ögon och att man får följa henne under en så pass lång tid. Däremot tycker jag att boken bitvis var rätt seg, det var först vid del 2 som boken började bli intressant.

Språket är ganska öppet rasistiskt, men samtidigt är det nog för mig det som ger boken trovärdighet om man betänker när och var boken utspelar sig även om det är rätt jobbigt att läsa vilka åsikter en del folk har.

To Kill a Mockingbird är en intressant klassiker och jag är glad över att äntligen ha läst den. Jag har redan nu reserverat Go set a watchman då jag är nyfiken på den boken också.

Betyg: 3 av 5.
månadssammanfattning

Månadsutvärdering januari 2021

Böcker

Sidor: 2 085

Medelbetyg: 3

Snyggast omslag: Down among the sticks and stones

Bästa bok: The Diviners

Månadens överraskning: To kill a mockingbird

Månadens mest spännande: The Diviners

Månadens besvikelse: Julen enligt Julia

Kommentar

En helt okej läsmånad, flera ganska tunna böcker men det gör inte mig någonting. Däremot känns månaden väldigt medelmåttig, den enda bok som stack ut i positiv bemärkelse var The Diviners. Hoppas på bättre kvalitet nästa månad.

Tv-serier och film

Månadens bästa: Blacklist

Månadens överraskning: Blacklist

Månadens besvikelse: Chilling adventures of Sabrina

Kommentar

Ganska många serier, är innte på sista säsongen av flera serier, Deustchland 89 och 13 reasons why. Skönt också att se klart Sabrina-serien, om än jag blev ganska besviken på den för det kändes lite för enkelt och jag blev rätt besviken på slutet.

Blacklist är fortfarande en höjdare för mig och en serie som jag tycker väldigt mycket om.

Recension

Down Among the Sticks and Stones av Seanan McGuire

Titel: Down Amon the Sticks and Stones

Författare: Seanan McGuire

Originalets titel: –

Serie: Wayward Children #2

Sidor: 187

Förlag: Tor (2017)

Utläst:  27/1

Handling

Twin sisters Jack and Jill were seventeen when they found their way home and were packed off to Eleanor West’s Home for Wayward Children.

This is the story of what happened first…

Jacqueline was her mother’s perfect daughter—polite and quiet, always dressed as a princess. If her mother was sometimes a little strict, it’s because crafting the perfect daughter takes discipline.

Jillian was her father’s perfect daughter—adventurous, thrill-seeking, and a bit of a tom-boy. He really would have preferred a son, but you work with what you’ve got.

They were five when they learned that grown-ups can’t be trusted.

They were twelve when they walked down the impossible staircase and discovered that the pretense of love can never be enough to prepare you a life filled with magic in a land filled with mad scientists and death and choices.

Vad jag tycker

Detta är alltså uppföljaren till Every heart a doorway och som jag nu kommit mig för att läsa.

Det är lite svårt att veta exakt vad jag ska skriva om den för den känns som en väldigt speciellt fantasybok. Även om jag tror att den är skriven för unga vuxna så funkar den bra även för äldre.

Bokens största styrka är miljöerna och hur de beskrivs på ett nästan lite kusligt och illavarslande sätt. Det känns levande och överlag är berättelsen skriven på ett riktigt bra sätt. Jag gillar även hur tvillingarnas relation skildras och deras föräldrar som kanske inte ens borde ha blivit föräldrar.

Jag brukar inte klaga över att en bok är kort, men här är det nära att jag gör det. På ett vis är det skickligt att skriva en bok under 200 sidor, men samtidigt hade jag önskat att den var lite längre och att man hade fått lära känna karaktärerna för det känns inte som man gör det. Det är snarare så att karaktärerna endast finns till för att driva bokens handling framåt och inte tvärtom.

Betyg: 3 av 5.
Serier

The Chilling Adventures of Sabrina säsong 4

I rollerna: Kiernan Shipka, Ross Lynch, Jaz Sinclair, Michelle Gomez med flera.

Avsnitt: 8

Handling

Reimagines the origin and adventures of Sabrina: the Teenage Witch as a dark coming-of-age story that traffics in horror, the occult and, of course, witchcraft. Tonally in the vein of Rosemary’s Baby and The Exorcist, this adaptation finds Sabrina Spellman wrestling to reconcile her dual nature – half-witch, half-mortal – while standing against the evil forces that threaten her, her family and the daylight world humans inhabit.

Vad jag tycker

Jag tycker alltid det är svårt när man ska skriva om serie, framförallt när man sett klart en hel serie och man på något sätt ska sammanfatta hela serien.

Chilling adventures of Sabrina har varit en serie som jag har tyckt varit helt okej, inget utöver det vanliga, men helt okej underhållande sådär för stunden. Och det är nog den känslan jag har efter att ha sett klart alla avsnitt också.

För att vara ärlig är jag lite besviken på den sista säsongen för den kändes lite mellanmjölk. Av en säsong som är den sista förväntar jag mig mer av allt, jag förväntar mig att mer saker ska stå på spel och att det ska bli ”nostalgitrippar” till tidigare karaktärer och säsonger. Istället får jag 6 avsnitt som följer samma mall och struktur vilket blev rätt så tråkigt i längden.

De bästa avsnitten är egentligen de sista två. Det sjunde avsnittet känns lite meta då skådespelare från originalserien Sabrina dyker upp när Sabrina hamnar i en alternativ verklighet. Det sista avsnittet tycker jag aldrig blir riktigt spännande, även om jag tycker slutet på något sätt är passande om än lite sorgligt.

Recension

Inte längre min av Ann-Helén Laestadius

Titel: Inte längre min

Författare: Ann-Helén Laestadius

Originalets titel: –

Serie: Maja #2

Sidor: 283

Förlag: Rabén & Sjögren (2018)

Utläst:  24/1

Handling

Det har gått ett år när vi återvänder till Maja i Kiruna. Rivningarna pågår. Samtidigt flyttas gamla trähus till en ny plats i stan, och det visar sig att Majas hus räddas. Men det spelar ingen roll. Mamma och pappa vill ändå inte flytta tillbaka, de har vant sig vid det bekväma och moderna i den nya, större lägenheten. Det är bara Maja som bryr sig om det gamla, det som varit, det som fortfarande skulle kunna bli.

Och det är inte bara staden, mycket annat förändras också. Julia som flyttade till Luleå har bytt dialekt, börjat använda eyeliner och blivit bästa kompis med Mimmi. Och så Albin. Världens finaste Albin som nu har varit Majas pojkvän i ett helt år. Men varför drar han sig undan, när Maja inte vill något hellre än att komma närmare?

Vad jag tycker

Detta är alltså uppföljaren till Tio över ett som jag läste tillsammans med Camilla förra året och tyckte var rätt så bra. Nu när jag har läst denna tycker jag nog fortfarande att den föregående boken var bättre.

Maja tycker jag känns som en trovärdig karaktär och jag tycker att Laestadius skildrar tiden mellan högstadie och gymnasie på ett bra sätt. Sen gillar jag även att man får följa olika relationer, både till hennes vän Julia och hur den förändras och hur hon skaffar nya kontakter. Sen gillar jag också att boken handlar rätt mycket om familjen och hur livet förändras i den.

Förra boken tog upp rätt mycket kring psykisk ohälsa, och det tyckte jag också var en av bokens starka sidor. Detta är inte lika tydligt i Inte längre min vilket jag tycker är lite synd.

Inte längre min är en lättläst och intressant roman och som jag tror innehåller stor igenkänning för ungdomar som läser den.

Betyg: 3 av 5.
Film

Film: Peter Pan (1953)

Röster: Bobby Driscoll, Kathryn Beaumont, Hans Conried med flera.

Speltid: 74 minuter

Regissör: Clyde Geronimi, Wilfred Jackson, Hamilton Luske

Premiär: 21 december 1953

Handling

An adaptation of J. M. Barrie’s story about a boy who never grew up. The three children of the Darling family receive a visit from Peter Pan, who takes them to Never Land, where an ongoing war between Peter’s gang of rag-tag runaways and the evil Pirate Captain Hook is taking place.

Vad jag tycker

Vet inte riktigt vad jag ska säga om denna film. Jag är inte så bekant med själva originalhistorien, men har för mig att jag som barn åtminstone bläddrade i någon illustrerad bok med Peter Pan.

Sen kan jag väl säga att Peter Pan knappast är en favorit som karaktär och att det finns Disney-filmer som jag tycker bättre om. Och visst märks det att filmen har närmare 70 år på nacken och att det finns vissa saker som är rätt så rasistiska och steoreotypiska.

Men för en stunds lättsmält underhållning funkar det, även om det inte ger något djupare intryck.

Recension

The Diviners av Libba Bray

Titel: The Diviners

Författare: Libba Bray

Originalets titel: –

Serie: The Diviners #1

Sidor: 578

Förlag: Atom (2014)

Utläst:  20/1

Handling

It’s 1920s New York City. It’s flappers and Follies, jazz and gin. It’s after the war but before the depression. And for certain group of bright young things it’s the opportunity to party like never before.

For Evie O’Neill, it’s escape. She’s never fit in in small town Ohio and when she causes yet another scandal, she’s shipped off to stay with an uncle in the big city. But far from being exile, this is exactly what she’s always wanted: the chance to show how thoroughly modern and incredibly daring she can be.

But New York City isn’t about just jazz babies and follies girls. It has a darker side. Young women are being murdered across the city. And these aren’t crimes of passion. They’re gruesome. They’re planned. They bear a strange resemblance to an obscure group of tarot cards. And the New York City police can’t solve them alone.

Evie wasn’t just escaping the stifling life of Ohio, she was running from the knowledge of what she could do. She has a secret. A mysterious power that could help catch the killer – if he doesn’t catch her first.

Vad jag tycker

Detta är en bok som jag köpte för några år sedan, men som vanligt har det tagit tid att sätta sig ner och läsa den. Även detta är en bok som jag läst tillsammans med Camilla.

Jag har av någon anledning varit lite skeptisk till denna bok utan att jag kan förklara varför. Även när jag började läsa den var jag lite tveksam, mest för att jag hade svårt att bestämma genre på boken. Det är som en blandning av young adult, fantasy, historisk fiktion från 1920-talet och paranormala inslag. Det blir som ganska mycket att sätta sig in i och det tog ett tag att komma in i boken.

Till min förvåning är det berättelsen, eller rättare sagt fallet, med de paranormala inslagen som jag föredrar. Jag gillar även de historiska skildringarna och miljöerna känns trovärdiga. Språket används också för att förstärka miljön, med slangord och referenser till 1920-talet.

Det som tyvärr hindrar att boken blir en fullpoängare för mig är dels huvudkaraktären Evie som jag bitvis har rätt svårt för. Hon känns inte trovärdig och växlar mellan att försöka vara någon sorts hjälte för att i nästa stund vara en ung, naiv och bortskämd flicka. Det funkar inte för mig.

The Diviners var också rätt seg i början och det är egentligen först mot den andra halvan av boken som spänningen stiger och först då man vill läsa sträckläsa boken.

Allt som allt en bra och intressant början på en bokserie som jag tror kan vara rätt så bra, dock finns det några saker som jag hoppas förbättras, framförallt karaktärerna och tempot.

Betyg: 4 av 5.

Serier

The Blacklist säsong 6

I rollerna: Megan Boone, James Spader, Diego Klattenhoff med flera.

Avsnitt: 22

Handling

A highly articulate, erudite and intelligent businessman and mastermind, ”Red” Reddington, has allegedly been on the ”10 Most Wanted List” of various U.S. law enforcement agencies for over 20 years. The legend is that Red is as elusive as he is clever, controlling a labyrinth of creative enterprises, coupled with uncanny ability to gather and finesse information at the drop of a hat. On the first day at FBI for a new female profiler fresh out of Quantico, Red offers to bandy wits with the FBI. Red promises to deliver various criminals and plots previously unknown to any branch of law enforcement… and all Red requests in return is to choose his muse.

Vad jag tycker

Blacklist hör nog vid det här laget till en av mina favoritserier. Det som hela tiden har hållit mitt intresse igång är karaktären Raymond Reddington, vem han är och vilka motiv han har för sina handlingar. Trots att han är kriminell person som gör olagliga och onda handlingar så har han ändå en sorts moral och gör saker av en anledning även om den anledningen kanske inte är rätt i andras ögon.

I den här säsongen får vi oväntat många svar om vem Reddington är och han utsätts för många prövningar. Utan att spoila allt för mycket är jag förvånad över hur långt vissa storylines går där Reddington ställs inför rätta.

Även om serien till stor del består av fristående avsnitt så mot slutet förs flera olika fall ihop och bildar en större bild. Det finns flera blacklisters som jag tycker om att se, inte minst Anna MacMahon som blir en fiende för hela gruppen och vad de gör för att försöka rädda sig ur den.

Det finns dock ett avsnitt som sticker ut och som egentligen bara är en enda lång bakgrundshistoria när det gäller Reddington och Katarina, Elizabeths mor. Skådespelarna är få och det mesta utspelar sig som flashbacks med andra skådespelare och den bryter formatet på flera sätt. Ändå så får man många svar och avsnittet är både spännande och berörande.

Detta är en serie som hållit på rätt många år nu, men jag är fortfarande intresserad av den och vem Reddington egentligen är. Även om man som tittare fått vissa svar finns det många saker som inte är besvarade. Med tanke på hur säsongen slutade är jag också extremt nyfiken på att se vidare för det kommer bli bra.

Recension

Julen enligt Julia av Kristin Emilsson

Titel: Julen enligt Julia

Författare: Kristin Emilsson

Originalets titel: –

Serie: 

Sidor: 295

Förlag: Printz (2020)

Utläst: 15/1

Handling

Julia Grahn avskyr (sitt namn till trots) julen. Kanske skulle det vara annorlunda om hon hade någon att fira den med. Men det har hon inte och efter förra årets tomteincident längtar hon inte efter en jul hemma hos föräldrarna. Det ser helt enkelt inte bättre ut än att hon kommer att fira julen ensam med Mr Merlot och Monsieur Chardonnay som enda sällskap.

Petter Niklasson brottas med andra problem. Arbetet med doktorsavhandlingen går trögt och ex-frun har låtit meddela att hon tänker fira julen på Gotland och ta deras gemensamma dotter med sig. Till på köpet verkar han (sitt namn till trots) ha gått och blivit impotent. Den senaste nätdejten slutade i total förödmjukelse med betoning på mjuk.

När Julia får erbjudandet om att fly stan över julhelgen till ett vackert gammalt stenhus i Visby i utbyte mot att vara kattvakt nappar hon. Vad hon inte vet är att Petter har fått samma erbjudande och han åker dit för att lappa ihop sitt spruckna äktenskap.

Deras första möte blir en katastrof. Därefter går det utför. Och sedan blåser det upp till storm…

Vad jag tycker

Jag brukar försöka vid jul varje år att läsa böcker som på ett eller annat sätt har jultema. I år blev det inte så många juliga böcker lästa, men detta var en av dem.

Den här typen av romantisk feelgood brukar vara förutsägbar och det är ju på något sätt charmen med böckerna också, men tyvärr föll mig denna bok inte alls i min smak.

När jag läste boken spenderade jag mest tid på att irritera mig på karaktärerna, framförallt Julia, som framstår som en otroligt omogen och okunnig stadstjej. Petter är något bättre, men han känns så tråkig. Så jag förstår mig inte alls på deras kemi eller relation vilket gör boken rätt så intetsägande.

Däremot gillar jag de delar som utspelar sig på Gotland, vinterlandskap och de aktiviteter de gör och sättet som de till slut alla firar jul på. Bokens höjdpunkt är för mig grannen Evelyn.

Så tyvärr rätt besviken på denna, men det är en kort och julig berättelse.

Betyg: 2 av 5.
Recension

The Upside of Unrequited av Becky Albertalli

Titel: The Upside of Unrequited

Författare: Becky Albertalli

Originalets titel: –

Serie: Simonverse #2

Sidor: 336

Förlag: Penguin

Utläst: 9/1

Handling

Molly Peskin-Suso knows all about unrequited love. No matter how many times her twin sister, Cassie, tells her to woman up, Molly is always careful. Better to be careful than be hurt

But when Cassie gets a new girlfriend who comes with a cute hipster-boy sidekick, everything changes. Will is funny, flirtatious, and basically the perfect first boyfriend.

There’s only one problem: Molly’s coworker, Reid, the awkward Tolkien superfan, she could never fall for … right?

Vad jag tycker

Det här var en bok som jag ändå hade rätt höga förväntningar på, då jag tyckte riktigt bra om Love, Simon.

Det här är absolut ingen dålig bok, men den känns ganska mellanmjölk på något sätt. Det finns saker som jag tycker är bra med boken, som att karaktärerna är väldigt olika och representerar olika etniska och sexuella läggningar.

Samtidigt finns det saker som jag tycker rimmar illa om man betänker bokens målgrupp. Bland annat att den innehåller en del internaliserat kroppshat och sprider nästan en bild av att om bara huvudkaraktären skaffar en pojkvän så löser sig alla problem.

Sedan tycker jag att de skildrar syskonrelationen mellan Cassie och Molly och även relationerna till föräldrarna på ett bra sätt och för mig är det bokens stora behållning. The Upside of Unrequited är ändå en stund trevlig läsning, men jag känner mig som sagt ändå lite kluven till boken.

Betyg: 3 av 5.